Akademiker, bliv vid din läst!

Efter en torsdagseftermiddag med punsch och ärtsoppa på Uplands Nation, klädsel: högtidsdräkt, försvann undertecknad in i en dimma tjock som brandrök och har först nu under helgens sena timma återfått sinnenas skärpa och status. De vederkvickande elementen är tu: Bäskan som lagrats på fridlyst skånsk malört men framförallt det strålkastarljus som riktats på de långa vågor som sköljer fram genom den svenska arbetsmarknaden och som herrar Berglund och Löwdin förtjänstfullt deschiffrerat.

Författarna sätter fingret på en av vår samtids mest förskräckliga förhållanden; att individer med magister- och doktorsexamina går utan arbete. Dessa båda tveklöst flyhänta skribenter agerar i alster som inte tillåter alltför starka ställningstaganden i politiskt kontroversiella ämnen och tvingas därför till att gå som katter kring den heta och högst veritabla gröten. Här på K & T har vi alla avgett en ed till att ständigt och i alla dispositioner tala sanningen, alltså sjunga vi nu liksom så:

Resurstilldelningssystemet tvingar det mest ståndaktiga universitet att ständigt utöka sitt studentantal för att kunna inkassera de medel som finns till buds. Detta oavsett om man ens finner det lämpligt att, som t e x i Uppsalas fall, låta brukets söner och döttrar få ta del av den nära nog magiska lärdomsskatt som Geijer och Linné lämnat till vårt förfogande. Den släta figur Berglund påtalar i sin krönika görs enbart p g a hans politiska naivitet, kanske borde han ta med sig K & T:s manifest för akademien till kammaren för djupare studier? Hur det än blir med den saken så måste kandidater och magistrar få slippa förnedringen av att behöva ställa sig vid ett fabriksgolv efter avklarad examen. Det i sin tur kräver ett systemskifte i människosyn där vi erkänner att den stora majoritetens proletära fibrer aldrig kommer att kunna förvandlas till något annat än just det och att staten i sin dimensionering av akademien tänker om och tänker rätt!

Löwdin å sin sida målar ett scenario med en något varierad palett, här är det de disputerades nuvarande ställning i det svenska samhället som ifrågasätts i ljuset av de kvantitativa målens tyranni. Löwdins budskap mellan raderna ringer med en ton fyllig och klar; gör avklarad disputation till ett krav för högre poster i svenskt samhällsliv! K & T instämmer med ett rungande - Dito, broder, dito!